Varför Lova?

- Jo, ida skulle ni ha vuri me ve Gruva. Fint folk va dä som kom å hälsa på. Dä va landshövdingen Holmberg å så två av kommunalherra från Gnesta. Ja tror di hette Uddberg och Bergner.
- Di kom för å se hur en skulle kunna utveckla turismen, som di sa. Ja, de hade en inte kunna tänki sej när en stog ve Älgsjöbacken å vaska malm på förtitale, att en skulle bli turistobjekt.

Lova Spångberg vaskar malm vid Älgsjöbackens gruva 1943.  Foto: Callegrafen

Lova (Lovisa) Spångberg är min favoritroll i guidespelen. Hon levde i gruvbygden fram till 1950 och jag har intervjuat många om hennes liv och leverne. Fattigt och slitsamt hade hon det och det måste ha varit kämpigt att vara nästan ensam kvinna bland alla gruvkarlar. Men det var ruter i henne. Hon var duktig och morsk och inte rädd för något, berättade hennes granne Hilma i Lövan.
För mig symboliserar hon generationers kamp för att överleva och som kvinna försöka hävda sig i manssamhället. En god vän sa att hon tyckte det fanns mycket Lova i mig. Det är kanske därför jag känner så starkt för henne och vill förmedla hennes livsgärning till nutidens människor.
Kulturarv talas det mycket om idag. Som en kulturintresserad politiker i Gnesta kommun har jag anledning att fundera över hur detta arv ska hanteras. I våra guidespel försöker vi levandegöra det: Kommunens alla vackra medeltida kyrkor, vikingarnas färder i det som förr var en havsvik och nu är Sillen, Frösjön, Klämmingen och Marvikarna, den omfattande järnmalmshanteringen, den sörmländska dialekten och människorna som arbetade hårt - och roade sig med sång, spel och dans.

Copyright © 2013. All Rights Reserved.